Express
I denna artikeln tar vi en titt på Express och hur vi kan använda det för att skapa ett API som svarar med JSON data.
Exempelkod
Om ni vill titta på ett fullständigt exempelprogram som använder alla dessa tekniker är auth_mongo ett bra ställe att börja. auth_mongo repot är en klon av det auth repo som användes i projektet i kursen webapp. Jag har bytt databasen från SQLite till mongodb.
Material
Modulen Express finns på npm. Express är en del av MEAN som är en samling moduler för att bygga webbapplikationer med Node.js. I denna artikeln kommer vi att använda MongoDB (M), Express (E), Node.js (N) i MEAN. A står för Angular, men kan bytas ut mot ett annat frontend ramverk. Dock blir förkortningarna något sämre (MERN, MESN, MEVN…).
Innan vi börjar så skapar vi en package.json som kan spara information om de moduler vi nu skall använda.
# Ställ dig i katalogen du vill jobba
$npm init
När du ombeds döpa paketet så ange “editor-backend” eller något liknande (det spelar ingen roll). Använd bara inte “express” eftersom det paketnamnet redan finns och du får problem i nästa steg. Du kan köra om npm init om du vill ändra namn, eller redigera namnet direkt i filen package.json.
Nu kan vi installera paketen vi skall använda så här från början express, cors och morgan. Vi väljer att spara dem i vår package.json.
$npm install express cors morgan --save
Vi använder oss av cors för att hantera Cross-Origin Sharing problematik och morgan för loggning av händelser i API:t.
Då vi inte vill ha node_modules katalogen versionshanterad i git skapar vi filen .gitignore och lägger “node_modules/” som första rad i den filen.
Verifiera att Express fungerar
Låt oss starta upp en server för att se att installationen gick bra.
Jag börjar med kod som startar upp servern tillsammans med en route för / och sparar i en fil du själv skapar app.js.
const express = require("express");
const app = express();
const port = 1337;
// Add a route
app.get("/", (req, res) => {
res.send("Hello World");
});
// Start up server
app.listen(port, () => console.log(`Example API listening on port ${port}!`));
Sedan startar jag servern.
$node app.js
Example API listening on port 1337!
Nu kan jag skicka requester till servern via curl.
$curl localhost:1337
Hello World
Om jag använder en route som inte finns så får jag en 404 tillsammans med ett svar som säger att routen inte finns.
$curl -i localhost:1337/asd
HTTP/1.1 404 Not Found
X-Powered-By: Express
Content-Security-Policy: default-src 'self'
X-Content-Type-Options: nosniff
Content-Type: text/html; charset=utf-8
Content-Length: 134
Date: Wed, 15 Mar 2017 08:47:43 GMT
Connection: keep-alive
<!DOCTYPE html>
<html lang="en">
<head>
<meta charset="utf-8">
<title>Error</title>
</head>
<body>
<pre>Cannot GET /asd</pre>
</body>
Pröva nu samma routes via din webbläsare. Du bör få motsvarande svar även i din webbläsare.
Det verkar som allt gick bra och Express är uppe och snurrar och svarar på tilltal.
Låt npm köra dina skript
I filen package.json kan du lägga in skript och köra dem via npm. Du kan till exempel lägga till skriptet för att starta servern så här.
{
"scripts": {
"start": "node app.js"
}
}
Nu kan du starta servern via npm start. Det blir ett sätt att samla enklare skript in i din package.json.
Svara med JSON
I de allra flesta fall vill vi att vårt API svarar med ett JSON svar. För det använder vi response objektets inbyggda funktion json istället för send som vi såg ovan.
const express = require("express");
const app = express();
const port = 1337;
// Add a route
app.get("/", (req, res) => {
const data = {
data: {
msg: "Hello World"
}
};
res.json(data);
});
// Start up server
app.listen(port, () => console.log(`Example API listening on port ${port}!`));
I exemplet ovan skickar vi ett JSON objekt när vi skickar en förfrågan till /. Vi startar om servern och vi får följande svar om vi testar med curl i terminalen.
$curl localhost:1337
{"data":{"msg":"Hello World"}}
Automatisk omstart av node-appen
Vid det har laget har du nog redan börjat tröttna på att starta om din server varje gång du har ändrat i koden, så låt oss göra nått åt detta. Vi använder oss av npm modulen nodemon (Dokumentation) för att starta om vår node applikation varje gång vi sparar. Vi installerar nodemon som ett globalt paket, så vi kan använda det för alla vår node applikationer.
$npm install -g nodemon
För att starta vår applikation i nodemon kontext ändrar vi vårt npm start skript.
{
"scripts": {
"start": "nodemon app.js"
}
}
Routing mot olika request metoder
En route sätts upp för att svara mot en speciell request metod såsom GET, POST, PUT, DELETE. Det är på det sättet man bygger upp en RESTful tjänst.
Här är fyra routes som har samma url, men skiftar i requestens metod.
// Testing routes with method
app.get("/user", (req, res) => {
res.json({
data: {
msg: "Got a GET request"
}
});
});
app.post("/user", (req, res) => {
res.json({
data: {
msg: "Got a POST request"
}
});
});
app.put("/user", (req, res) => {
res.json({
data: {
msg: "Got a PUT request"
}
});
});
app.delete("/user", (req, res) => {
res.json({
data: {
msg: "Got a DELETE request"
}
});
});
Om du testar med din webbläsare så blir det en GET request.
För att testa de andra metoderna så använder jag verktygen Postman eller RESTClient som är ett plugin till Firefox. Med de verktygen kan jag välja om jag skall skicka en GET, POST, PUT, DELETE eller någon annan av de HTTP-metoder som finns. En sådan REST-klient är ett värdefullt utvecklingsverktyg.
Så här ser det ut när jag skickar en request med en annan metod än GET.
Det var routes och stöd för olika metoder det. Se till att du installerar en klient motsvarande Postman eller RESTClient och testa din egen server.
Man vill ofta skicka en annan statuskod än 200 när man gör andra typer av requests än GET. Det kan vi göra med response objektets inbyggda funktion status.
// Testing routes with method
app.get("/user", (req, res) => {
res.json({
data: {
msg: "Got a GET request, sending back default 200"
}
});
});
app.post("/user", (req, res) => {
res.status(201).json({
data: {
msg: "Got a POST request, sending back 201 Created"
}
});
});
app.put("/user", (req, res) => {
// PUT requests should return 204 No Content
res.status(204).send();
});
app.delete("/user", (req, res) => {
// DELETE requests should return 204 No Content
res.status(204).send();
});
Vi skickar alltså tillbaka statusen 201 när vi skapar objekt med POST anrop och 204 när vi uppdaterar eller tar bort. Det är enkelt gjort med status funktion. Innebörden av alla HTTP status koder finns i följande lista.
Route med dynamiskt innehåll
Vi skapar nya routes för att se hur routern hanterar dynamiskt innehåll i form av parametrar.
const express = require("express");
const app = express();
const port = 1337;
// Add a route
app.get("/", (req, res) => {
const data = {
data: {
msg: "Hello World"
}
};
res.json(data);
});
app.get("/hello/:msg", (req, res) => {
const data = {
data: {
msg: req.params.msg
}
};
res.json(data);
});
// Start up server
app.listen(port, () => console.log(`Example API listening on port ${port}!`));
Vi kan nu använda följande routes och se vad som händer.
/
/hello/Hello-World
/hello/Hello World
/hello/Jag kan svenska ÅÄÖ
Vi ser att parametern hanteras och kan nås i routen via req.params. Vi ser också att mellanslag och svenska tecken hanteras och översätts med encodeURIComponent().
I webbsidan ser det ut som det ska.
I terminalen där servern kör ser det ut så här.
GET
/hello/Jag%20kan%20svenska%20%C3%85%C3%84%C3%96
Det vi ser är exempel på hur webbläsaren och servern hanterar encodning av udda tecken.
Webbläsaren konverterar länken, urlencodar, så att mellanslagen byts ut mot %20. När länken tas emot som en route och översätts till parametrar, så gör Express en urldecode på innehållet. Detta är sättet som används för att hantera udda tecken i en webblänk och det sker automatiskt av webbläsaren och Express.
Det fungerar så här, om man översätter det till ren JavaScript.
$node
> a = encodeURIComponent("Jag kan svenska åäö")
'Jag%20kan%20svenska%20%C3%A5%C3%A4%C3%B6'
> b = decodeURIComponent(a)
'Jag kan svenska åäö'
>
Det är bra att veta om att det finns en hantering av udda tecken som sker i bakgrunden.
Om man vill använda sig av parametrar tillsammans med HTTP metoderna POST, PUT och DELETE används body-parser. Vi importerar modulen längst upp i app.js. Och lägger sen till att vi vill göra en parse på bodyn genom följande rader kod.
const bodyParser = require("body-parser");
...
app.use(bodyParser.json()); // for parsing application/json
app.use(bodyParser.urlencoded({ extended: true })); // for parsing application/x-www-form-urlencoded
Ett annat sätt att uppnå samma funktionalitet finns numer tillgängligt direkt i express.
app.use(express.json());
Middleware - CORS och loggning
I express finns termen “middleware” som benämning på callbacks som anropas innan själva routens hanterare anropas. En middleware kan också vara en hanterare som alltid anropas för alla routes.
Låt oss skapa en sådan middleware, som alltid anropas, oavsett route. Den skall skriva ut vilken route som accessades och med vilken metod.
Vi lägger till middleware via metoden app.use(). Vi kan lägga till dem för en specifik route, eller för alla routes.
// This is middleware called for all routes.
// Middleware takes three parameters.
app.use((req, res, next) => {
console.log(req.method);
console.log(req.path);
next();
});
Middleware anropas i den ordningen de är definierade, när de matchar en route. Använd ett anrop till next() när du är klar och vill skicka vidare kontrollen till nästa middleware och slutligen till routens hanterare.
Om du vill att denna middleware alltid skall anropas så behöver du lägga den högst upp i din kod.
På serversidan ser du nu delar av innehållet i request-objektet som visar metoden och pathen som anropats, samt eventuellt inkommande parametrar.
Loggning med tredjepartsmodul
Vi väljer i vårt API att använda en tredje parts modul morgan för loggning. Vi har redan installerad morgan som en del av node_modules och vi lägger till modulen i app.js enligt nedan och använder den inbyggda middleware för att skriva ut loggen. Vi lägger in anropet till morgan innan vi anropar några routes då vi vill att loggningen sker för alla routes.
const express = require('express');
const morgan = require('morgan');
const app = express();
const port = 1337;
// don't show the log when it is test
if (process.env.NODE_ENV !== 'test') {
// use morgan to log at command line
app.use(morgan('combined')); // 'combined' outputs the Apache style LOGs
}
Cross-Origin Resource Sharing (CORS)
Då vi vill att vårt API ska kunna konsumeras av många olika klienter vill vi tillåta att klienter från andra domäner kan hämta information från vårt API. Vi gör även detta med en tredjepartsmodul cors, som vi installerade i början av artikeln. På samma sätt som för morgan använder vi den inbyggda middleware och använder funktionen use.
const express = require('express');
const cors = require('cors');
const morgan = require('morgan');
const app = express();
const port = 1337;
app.use(cors());
// don't show the log when it is test
if (process.env.NODE_ENV !== 'test') {
// use morgan to log at command line
app.use(morgan('combined')); // 'combined' outputs the Apache style LOGs
}
404 med routes
När användaren försöker nå en route som inte finns så blir det ett svar med statuskod 404.
Man kan lägga till en egen route som blir en “catch all” och agerar kontrollerad hantering av 404.
// Add routes for 404 and error handling
// Catch 404 and forward to error handler
// Put this last
app.use((req, res, next) => {
var err = new Error("Not Found");
err.status = 404;
next(err);
});
Ovan så använder min hanterare för 404 den inbyggda felhanteraren. Det sker via anropet next(err) där err är ett objekt av typen Error. Min variant är alltså att säga att nu är det felkod 404 och jag överlämnar till den inbyggda felhanteraren att skriva ut felmeddelandet.
Det finns alltså en inbyggd felhanterare som visar upp information om felet, tillsammans med en stacktrace. Det är användbart när man utvecklar.
När node startar upp Express så är det default i utvecklingsläge. Du kan testa att starta upp i produktionsläge, det ger mindre information i felmeddelandena.
$NODE_ENV="production" node app.js
Nu försvann stacktracen från klienten, men den syns fortfarande i terminalen där servern körs.
Vi ser till att även skapa ett npm skript för att köra i produktion som vi sedan kan använda på servern. Vi kan då köra npm run production för att starta i i produktion.
{
"scripts": {
"start": "node app.js",
"production": "NODE_ENV='production' node app.js"
}
}
När vi utvecklar så blir det enklast att köra development läge (standard). Men när man sätter en server i produktion så får man se till att det också är produktionsläge för felmeddelandena, vilket innebär att visa så lite information som möjligt.
En egen hanterare för felutskrift
Vi kan skapa vår egen felhanterare och skicka felmeddelandet som JSON.
En egen felhanterare i Express kan se ut som det app.use funktionsanrop längst ner. Vi kombinerar det med vår hanterare för 404 felmeddelande och använder next(err); för att skicka vidare felmeddelandet till vår egen hanterare.
app.use((req, res, next) => {
var err = new Error("Not Found");
err.status = 404;
next(err);
});
app.use((err, req, res, next) => {
if (res.headersSent) {
return next(err);
}
res.status(err.status || 500).json({
"errors": [
{
"status": err.status,
"title": err.message,
"detail": err.message
}
]
});
});
Kom ihåg att en sådan här felhanterare är som all annan middleware och det är viktigt i vilken ordning de ligger. De kan anropas i den ordningen som de definieras.
Uppdelning av routes
Med tanke på de få routes vi kommer ha tillgängliga i våra API:er hade det inte varit helt orimligt att ha all hantering i app.js, men vi väljer ändå att dela upp våra routes då vi gillar bra struktur inför framtida uppskalningar.
Vi skapar katalogen routes och i den katalogen skapar vi två stycken filer index.js och hello.js. Här skapar vi och returnerar ett objekt av typen express.Router().
var express = require('express');
var router = express.Router();
router.get('/', function(req, res, next) {
const data = {
data: {
msg: "Hello World"
}
};
res.json(data);
});
module.exports = router;
Vi importerar sedan dessa filer i app.js och använder de som routehanterare med ett funktionsanrop till use.
...
const index = require('./routes/index');
const hello = require('./routes/hello');
...
app.use('/', index);
app.use('/hello', hello);
På det sättet håller vi app.js liten i storlek och var sak har sin plats.